Längtar du efter att se en riktigt bra, svart komedi? Då ska du gå och se …och sen dör man på Playhouse Teater. Pjäsen är skriven av Mark Roberts (som bl.a. skrivit komediserien Two and a half men) och att han jobbar med sitcoms märks även på teatern. För här bjuds det på en rapp dialog som har gott om ljuvliga one-liners. Hela första akten går i ett rasande tempo och är helt befriad från döda passager. Ja, det känns faktiskt som att man sitter på en sitcom-teater och att föreställningen bokstavligt talat är ”recorded in front of a live audience”.
I centrum för handlingen står Rallis (Thomas Hedengran) vars äktenskap med Sussie (Pia Oscarsson) gått på sparlåga länge. Nu har Sussie gjort slut och Rallis försöker i sin tur, utan någon som helst framgång, göra slut på sig själv. Parets vän Kennie, fenomenalt spelad av Donald Högberg, kommer till undsättning och i den andra akten dyker även Sussies chef Maggie (Kristina Rådström) upp för att ge det krisande paret ett handtag.
Det är ett drama med tydliga karaktärer som dessutom innehåller flera oväntade vändningar, allt under Elisabet Klasons lyhörda regi. Det är också ett stycke teater som låter birollerna stå i centrum. Vännen Kennie, Donald Högberg, är primus motor i den första akten (och som Högberg agerar!). Och den andra akten tillhör ofrånkomligen Maggie, en kvinna som balanserar på vansinnets sköra gräns och som Kristina Rådström tolkar alldeles underbart.
Joachim Siegård, som översatt pjäsen, är också han värd ett extra omnämnande. Det är en konst i sig att få till rätt flyt i texten, och alldeles särskilt när det handlar om komedi.
Det är roligt att Playhouse Teater så konsekvent jobbar med att sätta upp nyskriven amerikansk dramatik. De vågar ha en egen nisch och det bör premieras – särskilt när resultatet blir så bra som här! Man kan inte direkt påstå att det vimlar av bra komedier på de svenska scenerna. Därför uppmanas du boka biljett omedelbums om du tillhör dem som behöver muntras upp i höstmörkret!
Scen: Playhouse Teater
…och sen dör man
Av: Mark Roberts
Regi: Elisabet Klason
Medverkande: Thomas Hedengran, Donald Högberg, Pia Oscarsson, Kristina Rådström
Scenografi: Helena Uggla
Ljus: Kevin Wyn-Jones
Ljuddesign: Daniel Douhan
Kostym: Jessica Clayton
Översättning: Joachim Siegård