– Jag har alltid haft svårt för idén om att du inte ska tänka på det förflutna. Du ska tänka framåt. Det är inte relevant för mig. För att förstå det jag ser i dag så relaterar jag hela tiden till det som varit, säger Rikard Wolff.
Rikard Wolff, 55, är idag en uppburen artist med en lång karriär som skådespelare, sångare och låtskrivare bakom sig. För två år sedan debuterade han som författare med den självbiografiska boken Rikitikitavi – en folkhemsberättelse, där han med utgångspunkt från sin familj och dess historia skriver om sin uppväxt, sin ångest, sina rädslor och sitt behov av närhet. Vi får följa honom från en rädd och modersbunden pojke till den sökande unga man som hittar vägen till ett självständigt och kreativt konstnärskap.
Han har tio skivor bakom sig, den senaste med helt eget material släpptes i slutet av augusti i år. Rikard Wolff fick sitt genombrott i filmen Änglagård, med manus och regi av Colin Nutley, där han spelar Zack och sidekick till Helena Bergström (Fanny). Men han har också en lång karriär på teaterscenen, där hans mest lysande tolkningar har varit av stora franska musikartister som Jacques Brel, Edith Piaf, och Barbara. För detta konstnärliga arbete utnämndes han i år till riddare av den nationella orden Hederslegionen av den franska presidenten Francoise Holland.
I höst spelar han också huvudrollen pjäsen Arnold av Harvey Fierstein. En pjäs som skulle kunna vara tagen ur hans eget liv.
– När den hade premiär 1985 spelade Krister Henriksson huvudrollen. Jag och Björn Kjellman praktiserade på Unga Klara och jag försökte få rollen som den unge mannen, men Krister Henriksson tyckte att jag var för lång. När jag såg den första gången tänkte jag att sätts den upp igen är det min pjäs.
– Jag är så glad över så mycket. Att det finns en publik som fortfarande vill se mig. Det var så roligt att spela på scenen i Vitabergsparken i Stockholm med över 4 000 personer i publiken. Och att jag har hittat en berättelse som bär, tråden som alltid handlar och kärlekslängtan och ensamhet och behovet av beröring, säger Rikard Wolff.
Det är i Vitabergsparken en söndageftermiddag i augusti som det officiella skivsläppet sker av den senaste skivan Första lågan. Friluftsteatern fylls snabbt och redan en timme innan konserten är sittplatserna fyllda. Det är inte bara en av sommarens gratiskonserter, det är också en fantastisk sensommardag och publiken sorlar av förväntan. Det är en mogen publik och företrädesvis damer.
Och Rikard Wolff slog knock på publiken redan med den första låten, När sker beröringen, där han återkommer till behovet och vilja till beröring både fysiskt och mentalt med en annan människa. Han sjunger om det speciella och särskilda tillfälle i våra liv som förändrar allt och för alltid stannar kvar som ett ljuvt minne, fyllt både av glädje och vemod.
För Rikard Wolff handlar det om mötet med den första kärleken när han som 20-åring började studera på Skara skolscen och mötte Kjell. Det är ett möte som han på olika sätt har återkommit till, sjungit om och gestaltat och som också finns med som en av de finaste passagerna i hans bok.
– Ja, så är det. Han finns alltid med. Det är det mest centrala och mest livsavgörande mötet i mitt liv och jag har tolkat det i flera av mina låtar, förutom i När sker beröringen också i En skrift för två och Första lågan på den senaste skivan, men också på den första skivan med eget material, Pojken på månen, i låten Det vackraste mötet.
För Rikard Wolff blev mötet med den första kärleken ett naturligt sätt att ”komma ut”, att också offentligt tala om att han är homosexuell. Det var inte helt problemfritt, men inte heller en social katastrof som detta kunde innebära för människor som ville bryta mot den heterosexuella normen då i slutet av 70-talet och början av 80-talet. Under den här perioden växte också rädslan för HIV och den dödliga sjukdomen aids, som förmörkade livet och ständigt blev ett diskussionsämne när homosexualitet togs upp.
– Tänk dig att i min klass i Karlstad fanns det tre homosexuella killar. Ingen sa något under alla de år som vi satt sida vid sida. Tänk dig vilken övergivenhet och ensamhet. Och det är fortfarande ett drama för många unga.
Rikard Wolff berättar att han återknöt kontakten med sin ungdomskärlek för några år sedan. I dag är de vänner och träffas ibland. Han dök upp första gången efter en föreställning på Göteborgsoperan 2002 med en ros. Sedan dröjde det ytterligare tio år.
– Plötsligt stod han vid signeringsbordet, i Göteborg 2011, när boken gavs ut och bad om en signering. Och vad heter du frågade jag, säger Rikard Wolff och skrattar.
– Man står mitt i alla sina liv. Jag är både pappa och ung nyutsprungen bög och en luttrad människa.
Rickard Wolff är också öppen med sin svåra lungsjukdom, lungemfysem, en sjukdom, genetiskt betingad, som båda han och hans bror bär, men Rikard Wolff har också astma. Först efter fyllda 50 år har sjukdomen drabbat honom med kraft och vid några tillfällen inneburit ilfärd till sjukhus när andningsvägarna dras ihop och ett akut andningsstopp varit nära.
Och trots förmaningar från läkare och vetskap om rökningens avgörande risk har han inte alltid skött sig. Det har emellanåt blivit för mycket jobb, sena nätter, för mycket alkohol och cigaretter. Men så kom en alltmer intensiv längtan efter barn.
Hans dotter, som han har med Stina Gardell, föddes 2005. I boken beskriver han den omvälvande händelsen när hon föddes: ”Inne i rummet är det nästan mörkt och alldeles tyst bortsett från susningen i rören och andhämtningen från en liten tjej som ligger som en groda på mitt bröst. Hon är tre timmar gammal och alldeles, alldeles på riktigt. Jag kommer aldrig mer att vara ensam.”
Och han fortsätter på nästa sida: ”En kärlekens åtagande utan återvändo, utan smitvägar.”
– Jag tycker livet är magiskt. Då och nu står bredvid varandra och att återskapa livet är en del av min process, säger Rikard Wolff
– Nu är jag också mån om att sköta mig, så att jag får vara den förälder jag ska vara och fortsätta med det liv jag vill leva och kanske också börja om med en ny kärlek. Det är jättestort, jättestort.
Fakta Rikard Wolff
Född: 8 april 1958
Bor: På Södermalm i Stockholm
Yrke: Skådespelare, sångare och författare
Familj: Dotter född 2005 som han har delad vårdnad om med Stina Gardell
Aktuell: Med ny skiva, Första lågan och som Arnold i pjäsen Arnold som har premiär på Stockholms stadsteater den 31 oktober (Texten har också varit införd i Sprp-tidningen)