The Wolf of Wall Street – DiCaprio & McConaughey briljerar

On 10 januari, 2014 by Carl Aronsson

Wolf4

The Wolf of Wall Street är Martin Scorseses 21:a spel- och långfilm för biograferna. Till den listan ska läggas minst lika många dokumentärer och kortfilmer. Men det mesta av det han producerat under 2000-talet kan inte mäta sig med mästerverken han skapade före milleniumskiftet, såsom Taxi Driver, Tjuren från Bronx, Maffiabröder och Casino. Men varumärket Scorsese är fortfarande så starkt att det lätt kan bli till skygglappar för de trogna fansen. Visst finns många av Scorseses kvaliteter kvar i form av det excellenta fotot, den typiska italienska dialogjargongen och berättarrösten som håller ihop och förklarar, men förmågan att ta filmkonsten till nya höjder och den absoluta perfektionen i klipprummet är historia. Istället måste Scorsese börja återanvända grepp från tidigare filmer – inte minst Maffiabröder. Nytt för Scorsese är dock att DiCaprios rollfigur vid flera tillfällen talar direkt i kameran till publiken. Att filmen har premiär några dagar innan årsskiftet i USA är ingen slump. Det visar att han vid 71 års ålder fortfarande inte är mätt på utmärkelser utan siktar på nya erkännanden under Oscarsgalan 2014.

The Wolf of Wall Street bygger på en självbiografi av den f.d. aktiemäklaren Jordan Belfort (Leonardo DiCaprio), vars karriär fick ett abrupt slut när han åtalades och fälldes för bedrägeri och penningtvätt i slutet av 90-talet. Biografin skrev han under de 22 månader han fick sitta i fängelse. På många sätt är Belfort verklighetens Gordon Gecko i Oliver Stones uppmärksammade film Wall Street från 1987. En film som cementerade allmänhetens bild av finansvärlden som girig och hänsynslös. The Wolf of Wall Street tar vid där Wall Street slutade, men det är inte någon ny dimension eller aspekt av finansmänniskorna på Manhattan som tecknas. Tvärtom. Galenskapen i form av maktspel, droger och sex accentueras och utvecklas till en svart komedi där man som tittare börjar undrar vad som är sant eller falskt. Alla rollkaraktärer bygger förvisso på verkliga personer men det är bara Belfort själv som behållt sitt namn i filmen. Hans andra fru Naomi hette i verkligheten Nadine, kompanjonen Donnie hette Danny osv.

Wolf1

Historien börjar när Belfort som ung får sitt första jobb på välrenommerade investmentbanken L.F. Rotschild. Som chef får han den karismatiske Mark Hanna (Matthew McConaughey) som under en lunch ger honom en lektion i jobbet som aktiemäklare. För att orka med rekommenderas han onani och kokain och trixet är att ta investerarnas pengar utan att de misstänker något. McConaugheys roll är liten men han gör en av de bästa prestationerna i karriären under de få minuter som lunchscenen utspelar sig. När finanskrisen slår till i slutet av 80-talet går L.F. Rotschild i konkurs och efter ett kort mellanspel på en förortsfirma startar Belfort Stratton Oakmont tillsammans med sin partner Donnie, som spelas utmärkt av Johah Hill. Med undantag för McConaughey får ensemblen i sin helhet stå tillbaka för DiCaprios gestaltning av Belfort. Inte sedan Gilbert Grape har han agerat i en roll med större inlevelse. Han växlar trovärdigt från pur kokainglädje till det zombieliknande tillstånd som de lugnande tabletterna ”Quaaludes” försätter honom i. Jag tror att det kan vara hans bästa rollprestation någonsin.

Wolf3

För att tydligare teckna bilden av finansmänniskorna på Wall Street får vi veta att parnern Donnie är gift med sin kusin och att övriga medarbetare i firman från start är barndomsvänner till Belfort som helt saknar ekonomisk utbildning (vilket är sant).  Det mesta tycks också vara resultatet av slumpmässiga infall, t.ex. att Donnie och Belfort träffas på en restaurang och att Donnie då blir så imponerad av hans bil att han omedelbart säger upp sig från sitt jobb för att börja jobba med Belfort (vilket inte är sant). Medarbetarnas uppgift är att sälja Belforts ”koncept”, där man systematiskt manipulerar aktiekurserna för företag som ska introduceras på börsen. Företaget har som mest ett tusental anställda innan bubblan spricker.

Scorsese är också en mästare på att skildra män med en kvinnoförnedrande syn. Precis som i många av hans andra filmer är kvinnorna bara bifigurer som kan köpas för tillfälligt sex eller äktenskap. De är vackra och sexiga men drivs varken i dialogen eller agerandet av intelligenta värderingar. Det visas inte minst när en kvinnlig anställd erbjuds 10.000 dollar till en bröstförstoring om hon rakar av sitt hår. Om hon nappade? Självklart.

Wolf2

Det ska sägas att The Wolf of Wall Street är en mycket välgjord och sevärd film, men Scorsese har gjort en tre timmar lång film (180 min!) av ett manus som håller för högst 2 timmar. Det välkända uttrycket ”Kill your darlings” har kanske aldrig varit aktuellare och trots att filmklipparen och parhästen sedan 35 år tillbaka, Thelma Schoonmaker, varit inblandad i produktionen har man varit lite för generösa i klippningen. Det är synd för det sänker betyget – och filmupplevelsen – med åtminstone ett steg. Filmens andra svaghet är att manuset inte ger karaktärerna djup och dimension. Kanske är det underhållning att se vad en sex- och drogberoende människa tar sig för men innehållet och framför allt tempot blir väldigt ensidigt i längden och det är inte så mycket som dröjer sig kvar efter att man sett filmen. Det slukas levande guldfiskar, sniffas kokain på kvinnorumpor och kvaddas bilar, båtar och helikoptrar i en fart som gör att tittarna knappt får tid att andas. Terence Winter, som tidigare främst skrivit för TV (bl.a. Sopranos och Boardwalk Empire), är ansvarig för manus, men istället för att kontrastera karaktärernas galna infall med eftertanke och fördjupningar har han (eller Scorsese) valt att krydda dramat med mer galenskap av fiction-karaktär. På Stratton Oakmont, som Belforts företag hette, kastade man nämligen varken dvärgar eller hade schimpanser.

Ps. Alldeles i slutet av filmen välkomnas Belfort in på scen som motivationsföreläsare av en konferencier. Den personen är verklighetens Belfort. D.s.

The Wolf of Wall Street
Biopremiär: 10 jan 2014
Regi: Martin Scorsese
Manus: Terence Winter
Medverkande: Leonardo DiCaprio, Jonah Hill, Matthew McConaughey, Margot Robbie m.fl.
Producent: Leonardo DiCaprio, Martin Scorsese m.fl.
Längd: 3 tim

Betyg3

 

Kommentera