Drygt 30 år efter urpremiären av musikalen Spök!, har upphovsmännen Björn Skifs och Bengt Palmers bestämt sig för att skaka liv i liket. Den här gången med Måns Zelmerlöv i huvudrollen. Han spelar popartisten Dante som blir lurad till det gamla spökslottet Bränningehus, för att skriva ett nytt album. Slottet är hemsökt av två spöken, Lena Philipsson och Sussie Eriksson, och där bor också deras gamla betjänt som spelas av Loa Falkman. Spökena har för avsikt att ha ihjäl Dante för att själva slippa sin förbannelse att vara spöken. För naturligtvis är Dante ättling till den man som de själva en gång, för sisådär 240 år sedan, tog sina liv för.
Det skaver i kanterna och storyn är ganska tunn. Trots att talpartierna är uppdaterade med en massa ordvitsar och prat om facebook och twitter, lyfter det aldrig. På sina ställen ligger dessutom skådespeleriet farligt nära buskis och det är långt ifrån alla på scen som ser bekväma ut.
Men Marit Eriksson och Liza Sandberg, som spelar de unga spökena Nellan och Tina, visar var skåpet ska stå och de gör det bra! Scenografin, signerad Bengt Fröderberg är en ren fröjd som erbjuder många entré- och sortimöjligheter. Det ligger också en stor omsorg kring dansnumren. När Måns Zelmerlöv avslutar första akten med ”Ta mig härifrån” har numret, mycket tack vare de bra zombiedansarna, ett stråk av Michael Jacksons Thriller över sig.
Måns Zelmerlöv sjunger över lag väldigt bra och det är i sångnumren som han lyser och känns mest bekväm. Och jag upptäcker på hemvägen att det är fler än jag som går och nynnar på Spöks mest kända sång – ”Fångad av en dröm”. Kanske är det Spök! i ett nötskal. En dröm. Som gått i uppfyllelse. Två gånger om.
Spök!
Scen: Cirkus i Stockholm
Originalidé och musik: Bengt Palmers och Björn Skifs
Regi: Pernilla Skifs
Scenografi: Bengt Fröderberg
Kostym och specialeffektmask: Oliver Skifs
Medverkande: Måns Zelmerlöv, Loa Falkman, Lena Philipsson, Sussie Eriksson m.fl
Längd: Ca 2,5 tim inkl paus
Pingback: Fin recension! | Liza Sandberg